Hellre två på en madrass än ensam i en stor säng.

Trycket över bröstet har ökat. Så fort jag sätter mig ner och ska äta och får i mig en tugga så kommer det. Och det hugger och det hugger och nu sitter jag här med andnöd. Det gör så förbannat ont!
Borde kanske kollas upp. Har ju funnits i tre dagar nu. Jag undviker mat och dryck för det blir värre då. Men aj fan vad det gör ont nu när jag försökte tvinga i mig mat.

Om en timme plockar jag upp Linn för en ride ner till ankorna. Nu ska dom bli feta och mätta.

Höres.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0