Det är väl tanken som räknas?

Jag hade planer på att vara världens snällaste och hjälpa Pär att röja undan i lägenhet när han var på jobbet. Jag skulle bara iväg och träffa Ida en snabbis. En snabbis blev snabbt en och en halv timme och när jag kom tillbaka till Pär var dörren låst! . Så jag fick åka hem till Ida igen och sätta mig och kolla på tv. Inte mig emot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0